Att både äta melonen och ha den kvar

Sitter här och äter melon och gör lite resebokningar. Tänker på hur svårt det hade varit utan internet (ja, inte äta melon då...). Sitta i ett land där man knappt talar språket och boka biljetter klockan nio på kvällen. Ja, det hade inte gått för några år sedan...

Nåväl, nu ska vi inte sitta här och förundra oss över nutiden. Det finns så mycket annat att förundras över. Som att belgarna inte kan bygga plana trottoarer. Inte ens utanför ministerrådets högkvarter i Bryssel. Man får aldrig se när EU-ledarna snubblar snubblar på väg ut eller in, men det måste ske. Ingen kan gå runt en dag i Bryssel utan att någon gång snubbla på en lös eller sned platta. Inte ens Tony Blair. Eller Ségolène Royal. Jag stödjer numera henne i det franska presidentvalet. Det bästa argumentet är kanske att hon är den enda kvarvarande kandidaten som inte är Nicolas Sarkozy. Hennes tacksamhet för mitt stöd är sannolikt, men välförtjänt, obefintligt. Men mer om detta när den stora dagen närmar sig.

Den bokade resan går alltså till Belgiens huvudstad. Äntligen ska jag ordna upp en del saker som aldrig blev av när jag flyttade. Det kommer sannolikt att göra livet i Baden lättare.